Värdeinvesterarens sätt att välja klädbolag

När är det egentligen rea på klädbolag? Hur gör man för att undvika en av de vanligaste värdefällorna – att bokstavligen köpa en billig butik men utan kunder? Det handlar numrets krönika om den här gången.

Hamburgaren i rummet

En sommar för länge sedan jobbade jag på bank. På luncherna argumenterade en kollega om att Clock (ja, jag är så gammal) var för lågt värderat jämfört med McDonalds.

Problemet med den analysen? McDonalds hamburgare sålde mer. Restaurangerna hade en snabbare omsättning och högre marginaler. Då spelade det faktiskt knappt någon roll att Clocks aktie såg aptitlig ut.

Ja, nådde aldrig fram med de argumenten i den diskussionen. För det var hamburgare som hamburgare när lunchsällskapet diskuterade. Genom åren har jag tänkt på hur ofta jag har hört varianter på den där diskussionen.

Bottenfiske i detaljhandeln verkar nämligen vara en favoritsysselsättning för många. Jag vet inte hur många analyser jag läste på vägen ned för bolag som RnB och Qliro (dåvarande Cdon) Fast drömmen om snabba cash verkar också vara intensiv.

För får ett konsumentbolag fart så sticker aktien iväg rätt snabbt. Kolla på Sportamore exempelvis. För övrigt ett bolag som klickar i två av tre rutor i detaljhandelns hypecheck för närvarande. Det är e-handel och det är en del av trenden mot en ledigare livsstil. Vilken den tredje trenden är? Sälj bra i Asien, helst i Kina. Sedan får det gärna vara lyx också, även den trenden mattats något de senaste åren.

Heta, haussade men utan underliggande tillväxt

Detaljhandelns försäljningsvolym (årstakt) Källa: SCB

Konsumentaktier har en fantastisk förmåga att framstå som fynd. När det ska listas köplägen är det påfallande ofta något klädbolag eller någon återförsäljare som lyckas ta sig upp bland de utvalda få. Det kan ju tyckas vara lite lustigt när detaljhandeln växer ungefär i takt med BNP.

Fast i bolaget är det alltid något som driver på. Det kan vara en het trend, som friluftsliv som gjort Fenix Outdoor till en vinnare. Det kan, som sagt vara övergången till digital försäljning, som i Zalando och Amazon. Det kan vara den globala affärsmodellen runt fast fashion som i HM. Det kan vara varumärket som i LVMH.

Ja, det finns att välja på. Alltid är det något. Ibland är det just det där Clockresonemanget som kommer tillbaka – borde inte den här butiken kunna vända sitt resultat?

Det finns dock en hel del invändningar i omvärlden som får betydligt mindre uppmärksamhet. Vi köper inte längre alltmer kläder exempelvis. Marknaden växer med runt två till tre procent per år. Samtidigt är konkurrensen hård. I Kina växer lokala märken. I USA lär det bli nya skatter på import. En stark dollar och stigande löner i tidigare låglöneländer har för många gjort modellen att importera billiga kläder allt svårare.

Konsumenternas krav på service, tillgänglighet och ständiga reor har tillsammans med allt hårdare konkurrens fått många e-handlare att hamna i situationen som spelbolagen är i. Det måste med nya erbjudanden köpa tillbaka kunden i princip inför varje köpbeslut. Det här avspeglar sig exempelvis i att risken bedöms vara högre i e-handel än i fysisk handel, är det rätt bör de nya bolagen värderas lite lägre än vi vant oss vid. Inte mycket högre som det finns många exempel på idag.

Fast allt hänger ju på om det egna bolaget kan konkurrera ut alla eller många andra. Det här ser helt annorlunda ut i många andra branscher. Finns det en efterfrågan på koppar, så går det bra för Boliden. Om ett läkemedelsbolag vinner rätt patent, så är det i bästa fall klart sedan. Är du en svensk storbank, så är du. Det är inte så att det blåser över redan till nästa säsong eller att försäljningen regnar inne.

Nollsummespelet

Källa: Börsdata

Det hade varit kul att ha tillhört dem som plockade upp Fenix Outdoor för några år sedan. Det samma hade gällt en vältajmad entré i New Wave. Kruxet är att det kunde lätt blivit fel också. Riktigt fel. Det är på intet sätt unikt att hitta klädhandlare i botten på reahögen.

Det här verkar vara en effekt av att detaljhandeln är såpass hårt konkurrensutsatt och att marknaden inte växer snabbare. Det blir en kamp med tydliga vinnare och förlorare. Ungefär som när McDonalds slog ut Clock.

Det är ganska långt ifrån det klassiska caset för en värdeinvesterare. En lugn och stabil kassaflödesmaskin som bara tickar på obehindrat över tiden.

Vill du gå in i den här affären?

Allt det här sagt har jag handlat med en hel del konsumtionsaktier i vår portfölj genom åren. Kanske kan det även, trots allt, vara en genre även för mer renläriga värdeinvesterare. Svårigheten är bara att identifiera vad som i så fall är värdet.

Mitt förslag är att värdet ligger i om du kan köpa försäljningskronor (p/s-talet) billigt samtidigt som butikers heliga treenighet är på plats. Försäljningstillväxt, marginaler (både brutto- och netto) som inte pressas alltför hårt och så en bra ruljans i omsättningshastigheten.

Källa: Börsdata

Det är för all del frågorna för vilket bolag som helst men det blir så tydligt i ett handelsbolag. Hur mycket säljer du, vad får du det sålt för och hur stora lager behöver du och ha?

Låt oss ta en titt på några klädbolag med hjälp av Börsdatas screener. Det är mest en räknelek. Nästa steg är att göra en riktig analys av intressanta bolag. Det som är konsten att välja rätt hamburgare i inledningen av den här artikeln.

Om vi börjar med kampen om finaste klädbolaget på börsen, så är det numera Fenix Outdoor som klättrat upp och har den högsta värderingen per försäljningskrona.

Det blir nära oavgjort i rörelsemarginaler medan HM vinner matchen om snabb omsättningshastighet och Fenix Outdoor har en bättre försäljningstillväxt. En reflektion är att det vill till att Fenix Outdoor håller tempot uppe för utan en snabb försäljningstillväxt ser inte värderingen självklar ut.

För HM handlar det som bekant om att få stopp på fallet. Något som blir mycket tydligt när årets försäljning och marginaler ställs mot snittet de senaste fem åren.

Sedan hoppar jag över bekantingen för Värdepapprets läsare – Saga Furs. Försäljningstillväxt önskas är den snabba analysen.

Gå istället ned till kvartetten därefter. Ett annat intressant bolag i den gruppen är Kappahl. Jämför siffrorna med de tre andra och särskilt med New Wave. Den långsiktiga försäljningstillväxten sticker ut negativt i Kappahl. Här skulle nästa naturliga fråga vara om lyftet i år är hållbart. Är det en tillväxt Kappahl kan klara av? Annars kan bolaget snabbt handla i problem igen.

Fortsätter vi nedåt hittar vi ett spännande par. Siffrorna för Odd Molly ser onekligen starka ut, om de här hållbara på sikt. Hög försäljningstillväxt, bra omsättningshastighet och så en ok marginal. Jämför det med Lexington och frågan dyker upp varför bolagen har samma p/s-tal.

Slutligen kommer tre bolag som har svårt att öka försäljningen. För att bli intresserad av de här bolagen skulle jag nog helst vilja ha riktigt fyllig information om varför jag ska satsa på dem trots siffrorna. Bara en låg prislapp räcker inte.

Det gäller både kläder och aktier.

Share:

2 reaktioner till “Värdeinvesterarens sätt att välja klädbolag”

  1. Hamburgerkedjan Clock ägdes av statliga Procordia (1980-talet) , senare börsnoterat, uppköpt och styckat. Har däremot inga minnen av att Clock skulle varit börsnoterat som separat bolag?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *