Analys av Fortum – intressant läge i den nordiska kraftjätten

Min första analys publicerades för ganska precis åtta år sedan, i november 2009. Bolaget i fråga som jag gav mig på var Fortum och den gamla analysen finns att läsa på denna länk på Aktiefokus. Sedan dess har jag lärt mig en hel del om både det ena och det andra, så nu tänkte jag sluta cirkeln och komma åter till den finska kraftjätten. Sedan 2009 har mycket hänt i Fortum och till skillnad mot den svenska kraftjätten Vattenfall har Fortum gjort en hel del bra affärer under historiens gång. Frågan är om Fortum kommer att upprepa sin egen historia eller om de går Vattenfalls väg nu när de har lagt ett bud på Uniper. Vi tar oss en titt på Fortum, Uniper och den nordiska energibranschen.

Inledningsvis kort om Fortum och Uniper

Fortum och Uniper är två europeiska kraftbolag som huvudsakligen producerar el i kraftverk av olika slag. Den producerade elen säljs antingen för marknadspris till elbörsen eller så säljs del av produktionen till ett prissäkrat pris. Fortum ägnar också en stor del av sin verksamhet åt värmeförsäljning vilket fungerar delvis på samma sätt som kraftproduktion. Ofta produceras både el och fjärrvärme i samma anläggning (kraftvärmeverk).

Unipers kraftproduktion är på totalt 26 GW elektrisk effekt vilket ungefär motsvarar hela Sveriges elproduktion en kall vinterdag.

Unipers kraftproduktion.

Unipers produktion är fokuserad framförallt i Tyskland och Storbritannien där det är gas och kol som dominerar. Det finns även en del vattenkrafttillgångar i Tyskland. Den fina delen av Uniper är den svenska verksamheten, som får antas vara den Fortum framförallt vill komma åt. I Sverige har man stora vattenkraft- och kärnkraftstillgångar.

Fortum har produktion i framförallt Sverige, Finland och Ryssland. I Sverige och Finland har bolaget kärnkraft och vattenkraft medan produktionen i Ryssland består av naturgas. Total produktionskapacitet är ungefär hälften av Unipers, totalt ungefär 13 GW.

Fortums totala produktion på 73 TWh elektrisk energi kan jämföras med hela Nordens konsumtion på totalt ca 400 TWh årligen. Fortum har totalt ungefär 3 GW kärnkraft i Sverige och Finland och ungefär 4,5 GW vattenkraft.

På värmesidan är det fossila bränslen som gäller. Värmeproduktionen består i stort sett av naturgas och kol.

Fortum sammanfattar sin egen och Unipers verksamhet med nedanstående bild för att visa varför verksamheterna skulle passa bra ihop.

Bilden visar mycket tydligt vad Fortum ser i Uniper. Ett samgående mellan Uniper och Fortum skulle innebära:

  • En större vattenkraftsportfölj i Norden och Tyskland
  • En större kärnkraftsflotta i Norden (större ägarandel i befintliga kärnkraftverk)
  • En större kraft- och värmeproduktion i Ryssland

Så långt är samgåendet rationellt eftersom det bidrar med mer verksamhet på samma geografiska marknad vilket innebär att man blir en starkare lokal spelare. Inom kraftproduktion finns inga gigantiska synergier att hämta men det kommer vara möjligt att styra och samordna produktionen på ett bättre sätt samt minska overheadkostnader.

När det gäller kraftproduktionen i Europa där Uniper är stora men där Fortum bara finns i Polen idag är bilden oklar vad syftet är. Alternativen är två. Antingen är klivet ut i Europa ur Fortums synvinkel ett nödvändigt ont och ett sätt att komma över tillgångar som på sikt går att avyttra till någon annan europeisk spelare, eller så är det faktiskt Fortums kliv ut i Europa ungefär som när Vattenfall klev ut i Tyskland och Nederländerna med katastrof som följd.

Kort om marknaden och bakgrund

Elmarknaden i Europa har varit under stor förändring de senaste 20 åren. I Sverige av- och omreglerades elmarknaden 1996 och därefter har en stor konsolidering skett.

Elmarknaden består av ett flertal delar:

  • Kraftproduktion, beskrivs ytterligare i ett avsnitt nedan.
  • Elhandel. El köps från elbörsen och säljs till elkunder. Elhandelsbolaget tjänar pengar på spreaden och kan även jobba med olika typer av prissäkringar. Denna verksamhet är inte helt väsensskild mot en bank som lånar ut pengar även om det såklart också finns stora olikheter.
  • Elnät, reglerad verksamhet som möjliggör transport av el från producent till konsument.
  • Fjärrvärme. Varmt vatten produceras i en anläggning och transporteras i rörsystem till slutkunder som får värme till sina hus via värmeväxlare. Fjärrvärme är vanligt i Norden.
  • Övrigt. Det finns ett flertal typer av affärer som kompletterar de övriga, men generellt sett är detta inget som ännu driver någon nämnvärd lönsamhet.

Kraftproduktion är den viktigaste delen av Fortum och Uniper och beskrivs ytterligare nedan.

Kraftproduktion

Kraftproduktion är produktion av el i kraftverk (vattenkraft, kärnkraft, kraftvärme, vindkraft och solkraft). Kraftproduktion är på pappret en konkurrensutsatt verksamhet men på baksidan av pappret finns ett stort antal regler bestående av subventioner, straffbeskattningar och förbud. Marknaden är inte fri och priset påverkas i stor utsträckning av politiska beslut. Den stora rörliga faktorn som påverkar kraftproduktionens lönsamhet är elpriset och på kostnadssidan finns lite olika varianter av rörliga och fasta kostnader beroende på vilket produktionsslag det handlar om. Generellt sett kan man säga att gammal vattenkraft och kärnkraft har de lägsta kostnaderna.

Förenklat sett är Norden en gemensam elmarknad. Produktion sker i kraftverk medan konsumtion sker där kunderna just för stunden väljer att konsumera el. El kan transporteras långa sträckor och på vissa ställen finns flaskhalsar mellan länder som begränsar överföringskapaciteten. Elnätet hänger också ihop med Baltikum, Tyskland och Nederländerna vilket innebär att det allt som oftast högre priset där påverkar det nordiska elpriset.

Bild på det nordisk-baltiska stamnätet för transmission av el. Bild: Svenska Kraftnät.

Fortum själva lägger i sina presentationer  upp det som att den nordiska kraftproduktionsmarknaden är fragmenterad vilket framgår av följande bild.

Ett samgående mellan Fortum och Uniper skulle befästa Fortum som nummer 3 på den nordiska marknaden.

Om man blickar ut i Europa är Fortum en ganska liten spelare, nr 14 på listan över största kraftproducenter med en produktion på ca 80 GWh per år. Uniper är större, nr 6 med en produktion på ca 120 GWh per år. Ett fusionerat Fortum och Uniper skulle bli bland Europas fem stora spelare inom kraftproduktion.

Fortums historik

Fortum är ett bolag där det har hänt väldigt mycket under de senaste 20 åren och denna del av analysen syftar till att beskriva i stora drag varför Fortum åtminstone historiskt har varit en bra investering.

Fortum redovisar själva en väldigt bra bild över historiken i sina investerarpresentationer. Bilden återges nedan för att därefter gå igenom de viktigaste affärerna och något om varför de har varit så bra.

Fortums historiska affärer.  Svart text är förvärv och grå text är avyttringar. Klicka på bilden för att se den i större format.

Startskottet för det moderna Fortum gick när elmarknaden förändrades 1996. Fortum grundades 1998 efter en fusion mellan de finska statsägda bolagen IVO (kraftbolag) och Neste (oljebolag). Nedan tas de viktigaste händelserna upp.

Fortums affärer i Sverige

Startskottet var som sagt 1996 då elmarknaden förändrades. Det statsägda bolaget IVO förvärvade då Gullspångs kraft och gjorde stort inträde i Sverige. Gullspång var en stor spelare i Sverige med 1500 anställda och en omsättning på 6 miljarder. Stor del av kraftproduktionen bestod av vattenkraft. Denna affär har över tid blivit tämligen god.

1998 gick Gullspångs kraft samman med Stockholm energi och bildade Birka Energi. 2001 köptes resterande halvan av Birka Energi av Stockholms stad till ett vrakpris: 4 800 MW el plus 4 800 MW värme kostade 3,4 miljarder genom kontant betalning och övertagande av skulder. Denna affär har sedan under många år lyfts fram som ett praktexempel på en dålig kommunal utförsäljning. Fortum gjorde helt enkelt en mycket bra affär i Stockholm när man köpte Birka Energi.

År 2000 köptes Stora Ensos krafttillgångar på ungefär 1500 MW för 1,7 miljarder euro.

2012 såldes småskalig vattenkraft i Sverige. Som den som har läst Skånska Energi-analysen i Värdepappret nr 18-19 vet blev det ingen bra affär för Skånska Energi. Omvänt blev det således en bra affär för Fortum.

Den senaste affären i Sverige är förvärvet av Turebergs recycling vilket är en ny typ av affär för Fortum. Bolaget ägnar sig åt mark- och miljöbyggnation, återvinning och bearbetning av bottenaskor från avfall-till-energi-anläggningar. Förvärvet gjordes för 108 Mkr och bolaget omsatte 124 MSEK under 2016, hade EBITDA på 33 MSEK och EBIT på 30 MSEK. Bolaget saknade långfristiga skulder och omsättningstillgångarna var vid bokslutet 2016 dubbelt så stora som de kortfristiga skulderna. Prislappen ser med andra ord aptitlig ut och detta är en ny gren av Fortum.

Fortums affärer i Finland

1997-2000 köptes allt större delar av Länsivoima i Finland, som bedrev kraftproduktion och elnätsverksamhet.

2002 ökade Fortum ägarandelen i Elnova som bedrev elnätsverksamhet. Denna verksamhet såldes senare vilket beskrivs under avsnittet om elnätsaffärer.

2005 knoppades Neste Oil av till Helsingforsbörsen så att Fortum blev en renodlad producent och distributör av kraft och värme. 2006 förvärvades E.ON Finland, vilket medförde att man tvingade sälja ett kraftvärmeverk efter krav från finska konkurrensverket.

2006 köptes E.ON Finland som hade ungefär 1700 MW kraftproduktion.

2007 inleddes förarbetet för att bygga en tredje kärnreaktor i Lovisa, ett arbete som senare har avbrutits då Fortum inte fick tillstånd från finska kärnkraftsmyndigheten att uppföra en ny reaktor.

Fortums affärer i Ryssland

I samband med bildandet av Fortum 1998 gick Fortum även in i Ryssland för första gången genom ett mindre förvärv av aktier i Lenenergo. Jag har skrivit om Fortums äventyr i Ryssland tidigare och var då något skeptisk till delar av bolagets agerande, men de senaste årens affärer och utveckling visar på en förvånansvärd målmedvetenhet och konsekvent hantering från Fortums sida som imponerar.

1998 köptes aktier i Lenenergo och 2005 etablerades TGC-1 med stora vattenkraftstillgångar i Karelen i närheten av Finland. Fortum snuvades på en 25-procentig andel i TGC-1 av Gazprom och gick istället vidare 2008 och förvärvade TGC-10 (numer OAO Fortum), vilket ökade Fortums elkraftproduktion med 3 000 MW och fördubblade värmeproduktionen. Sedan dess har lönsamheten i Ryssland förbättrats och nått acceptabla nivåer.

Under 2015 gick det ut pressmeddelanden om att det var på gång en omstrukturering av TGC-1 där det skulle skapas ett Joint Venture-bolag som ny ägare av tillgångarna där Fortum skulle gå in som ägare och samtidigt gå in som ägare av det kommande kärnkraftverket i norra Finland som ska byggas med rysk teknik. Man kan lätt inse att det finns mycket politik inblandat i de finsk-ryska affärerna. Fortum jobbar målmedvetet vidare och har inte gett upp planerna på att nå ökad andel vattenkraftsproduktion även i Ryssland även om det inte har hänt något mer sedan dess i TGC-1.

Så sent som den 30 november utannonserades ett köp av 35 MW solkraft i Ryssland. På sikt är planen att ha 500 MW förnyelsebar energi i Ryssland. Fortum kommer att få bidrag på 430 EUR/MWh i 15 år för produktionen från solkraftverken vilket gör affären attraktiv givet att bidragen kvarstår under hela tiden.

Här kan även nämnas att Fortum idag har 85 MW solkraft i Indien och man planerar att bygga ytterligare 100 MW under slutet av 2017.

Fortums affärer i Norge

Fortums stora affär i Norge är affärerna i Hafslund, som har analyserats i Värdepappret tidigare. 2003 ökade fortum sin ägarandel i Hafslund från 23 % till 34 %. Avsikten var att köpa hela Hafslund och 2004 gav Fortum ett bud för att förvärva 100 % av aktierna i Hafslund, men budet fick inte politisk majoritet i Oslo kommun vilket ledde till att Fortum drog sig ur.

Status quo rådde i Hafslund fram till 2017 när Fortum och Oslo kommun tog tag i verksamheterna och genomförde en strukturaffär. Hafslunds ledning talade redan i årsrapporten 2015 om att man planerade att knoppa av och börsnotera elhandelsverksamheten och i vår tidigare analys konstaterade vi att elhandelsdelen av Hafslund var en udda fågel i koncernen. Fortum har nu sålt sin 34-procentiga andel till Oslo kommun för 730 MEUR vilket ledde till en engångsvinst på 330 MEUR.

Strukturaffären innebar att Fortum tog över Hafslunds elhandelsverksamhet. Värmeverksamheten hamnade i ett nytt bolag som samägs till 50 % av Fortum och Oslo kommun. Fortum ökar i och med affären även sin ägarandel med 10 % i Hafslunds vattenkraftsproduktion.

Det är den här typen av strukturaffärer som är det intressanta i Fortum och det finns ett flertal affärer av den här typen kvar att göra i Norden.

Fortums affärer med elnät

Fortums elnätsaffärer är värda ett eget avsnitt då dessa affärer har varit näst intill magiska. Elnätsverksamheterna har funnits med länge i Fortum och mycket av elnäten förvärvades innan 2002. Därefter använde Fortum elnäten som en kassako och genomförde endast små investeringar under lång tid. Jag har dessvärre inga siffror att visa upp på detta i nuläget men genomförde en sådan studie för några år sedan och konstaterade att Fortum var bland de företag som investerade minst bland de svenska elnätsföretagen i förhållande till sin storlek. Denna studie är möjlig att göra baserat på offentlig information som kan hittas på tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionens hemsida där elnätsföretagens årsrapporter finns redovisade.

2014 såldes elnätsverksamheten i Finland och 2015 såldes den i Sverige. Priserna på Fortums försäljning till Ellevio kan ses nedan. Priset var över 10 gånger omsättningen eller omkring 3 gånger nuvärdet av anläggningstillgångarna, alltså den kostnad Fortum skulle ha för att bygga upp ett nytt nät. Det var inte bara prislappen som var hög, utan tajmingen var också god.

Elnät är en monopolverksamhet som är utsatt för hög politisk risk. Eftersom verksamheten är ett naturligt monopol regleras verksamheten via lagar och förordningar som i slutändan mynnar ut i en reglermodell. Denna reglermodell har i Sverige bytts ut vart fjärde år de senaste 15 åren. Regelverket har genomgått ett flertal domstolsprövningar under lång tid som har fallit ut till nätbolagens fördel vilket på senare tid har fått politiker med energiminister Baylan i spetsen att agera. Nätavgifterna ska ner på något sätt, frågan är bara hur.

Skulle en elnätsverksamhet säljas idag i Sverige med den förhöjda politiska risken skulle det troligen vara omöjligt att få ut ett så högt pris som Fortum fick ut. Allt tyder på att elnätsverksamheten framöver kommer att både drabbas av högre krav på investeringar samt krav på lägre lönsamhet. Det är ingen attraktiv affär för en investerare vilket innebär att Fortums affärer med elnät var otroligt bra både strategiskt och affärsmässigt.

Budet på Uniper och värdering

Fortums väg med strukturaffärer fortsätter nu när bolaget har kommit överens med Eon om att köpa deras 47-procentiga andel i Uniper. Unipers styrelse rekommenderar aktieägarna att inte acceptera budet eftersom priset är för lågt och då Fortum inte anses tillföra något värde till Uniper. Beskedet från Unipers styrelse att 22 euro per aktie är ett för lågt pris kan verka märkligt när priset för bara ett år sedan låg på 10 euro per aktie. Fortums motbesked är att budet är det slutgiltiga budet.

Om Eon inte går med på budet kommer Fortum kunna sälja tillbaks alla aktier som har köpts i samband med budet och även få kompensation från E.ON på minst 20 % av totala marknadsvärdet på E.ON:s andel i Uniper.

Budet är på 22 euro per Uniper-aktie vilket innebär att Uniper värderas till totalt 8,05 miljarder euro och den 47-procentiga andelen värderas till 3,76 miljarder euro. Kompensationen vid avbrutet bud är alltså minst 750 miljoner euro vilket är nästan 5 % av Fortums nuvarande marknadsvärde på 16 miljarder euro.

Fortums balansräkning före och efter Uniper-förvärvet

Fortum kommer i samband med den troliga Uniper-affären att gå från en urstark balansräkning till en betydligt bräckligare sådan. Balansräkningen för bolagen och de kombinerade bolagen visas nedan. I de kombinerade fallen har det antagits att hela köpeskillingen tas upp som långfristiga lån.

Uniper Fortum Fortum+
47 % Uniper
Fortum+
100 % Uniper
Anläggningstillgångar 24917 15860 27484 40777
Omsättningstillgångar 18353 5600 14162 23953
Tillgångar 43270 21460 41645 64730
Eget kapital 13131 13202 15568 18328
Långfristiga skulder 13744 6403 16575 28152
Kortfristiga skulder 16395 1855 9503 18250
Eget kapital och skulder 43270 21460 41645 64730
Balanslikviditet 1,1 3,0 1,5 1,3
Rörelsekapital/långfristiga skulder 0,1 0,6 0,3 0,2
Soliditet 30% 62% 37% 28%
Nettoskuld/EBITDA 1,17 1,06 2,98 3,68

En stark balansräkning ger en god trygghet i stormiga tider. Det är också därför som Fortum kan gå in och lägga ett bud på ett dubbelt så stort bolag som sig själv. Soliditeten som i nuläget är starka 62 % kommer att sjunka till någonstans mellan 28-37 % vilket är svagt i båda fallen. Nettoskulden i förhållande till EBITDA kommer att stiga från en multipel på 1 till en multipel på 3,0-3,7. Många kapitalintensiva bolag brukar kunna acceptera en kvot på 3 vilket innebär att Fortums skuldsättning blir i högsta laget efter förvärvet. Skulderna ska betalas ned med framtida vinster och utdelning från Uniper enligt Fortums egen kommunikation.

Det borde dock kunna vara acceptabelt även om läget kommer att vara som känsligast just efter förvärvet. Som visades tidigare i avsnittet om vad som passar ihop och inte mellan Fortum och Uniper kan man förvänta sig att Fortum kommer att fortsätta på det inslagna spåret med strukturaffärer. Delar av Uniper passar inte in i Fortum och om Fortums fina affärshistorik upprepas kommer vi nog att få se delar av Uniper avyttras framöver, till högre priser än förvärvspriset nu.

Ägarbild och ledning

Fortum är ett tidigare helstatligt bolag som efter börsnoteringen 1998 nu ägs till 51 % av finska staten.

Jag har inte mycket positivt att säga om staten som ägare, men när det handlar om finska staten är jag beredd att göra ett undantag. Speciellt när det gäller energifrågan agerar Finland på ett imponerande rationellt och logiskt sätt, vilket inte kan sägas om någon av de svenska regeringarnas energipolitik de senaste 40 åren. Därför är jag beredd att påstå att finska staten som storägare i ett stort energibolag faktiskt är en bra ägarbild för den här typen av bolag.

En mycket intressant aspekt i Fortum är verksamheten i Ryssland och den politiska dimensionen det medför i de tider av militär upptrappning och gråzonskrigsföring som bedrivs av Ryssland mot väst (detta kan den intresserade läsa mer om i offentlig information från svenska myndigheter som FRA, Säkerhetspolisen eller MUST). Som det framgick i avsnittet om Fortums affärer i Ryssland så är det mycket politik inblandat i de affärer som görs och man kan konstatera att Finland och Ryssland har hållhakar på varandra inom detta område vilket kan ses som positivt för Fortum.

Uniper har en storägare i form av E.ON, som knoppade av Uniper under slutet av 2016. Övriga ägare är främst institutionella investerare.

Unipers ägarbild är mycket svag utan E.ON, vars aktier troligen kommer förvärvas av Fortum, vilket innebär att Uniper är ett lätt mål att ta kontrollen över om man bara kommer över E.ON:s stora aktiepost. En svag ägarbild som är till nackdel för Uniper, med andra ord. Omvänt är detta till fördel för Fortum.

Värdering och slutsatser

Fortums börskurs har hackat sig mellan 15-25 euro de senaste åtta åren. Börskursen är i nuläget omkring 17,4 euro.

I tabellen nedan visas utvalda data för Uniper, Fortum och två kombinationer av bolagen (Fortum+47 % av Uniper och Fortum+100 % av Uniper). Det är troligt att Fortum lyckas förvärva mellan 47-100 % av Uniper-aktierna vilket kommer leda till ett resultat någonstans kring tabellens två högra kolumner.

Omsättning, EBITDA och EBIT baseras på 2016 års siffror.

Uniper Fortum Fortum+
47 % Uniper
Fortum+
100 % Uniper
Börskurs 22 17,4 17,4 17,4
Antal aktier 363,9 888,367 888,367 888,367
Börsvärde 8005 15458 15458 15458
EV 10480 16532 21446 27012
P/B 0,61 1,17 0,99 0,84
Omsättning 67788 3632 35492 71420
Justerad EBITDA 2122 1015 2012 3137
Justerad EBIT 1362 644 1284 2006
EV/EBITDA 4,9 16,3 10,7 8,6
EV/EBIT 7,7 25,7 16,7 13,5

Som tabellen ovan visar är P/B-talet idag i Fortum omkring 1,2. Om förvärvet av 47 % av Uniper går igenom sjunker P/B-talet till 1,0 och om 100 % förvärvas sjunker P/B-talet till ca 0,85.  Orsaken är att Uniper i sig självt värderas till P/B 0,6 vilket tyder på stark pessimism från marknaden. Fortum ser stora värden i Uniper och skapar värde för sina aktieägare genom att förvärva till ett lågt pris när marknaden är pessimistisk. Det är ren och skär värdeinvestering som Fortum ägnar sig åt.

Baserat på lönsamhet ser värderingen inte allt för attraktiv ut baserat på 2016 års siffror. Om nuvarande lönsamhetsnivå håller i sig kommer Fortums investering i Uniper att bli en modest investering men som så ofta kommer troligen en pressad lönsamhet på grund av ”reversion to the mean” att på något sätt stiga när konkurrenter lägger ned kapacitet, när bränslepriser sjunker eller när elpriset stiger av annan orsak.

Nedan visas en jämförelse mellan några stora europeiska kraftbolag sorterat på fallande börsvärde. Marginaler och P/B-tal har färgmarkerats.

Av jämförelsen framgår att Fortum har höga marginaler jämfört med sina europeiska konkurrenter vilket beror på mixen av produktion. Uniper har lägst marginal av alla bolag förutom E.ON, vars siffror präglas en del av skilsmässan med Uniper. Uniper är bolaget som är lägst värderat sett till P/B-talet vilket gör bolaget till ett attraktivt mål för strukturaffär.

Det kan också noteras att direktavkastningen är mycket hög för de flesta av bolagen. I Fortums fall backas dock utdelningen inte upp av vinster och kommande år kan utdelningen komma att sänkas med tanke på hur balansräkningen ser ut efter förvärvet.

Slutsatser

Fortum är ett intressant strukturcase. Bolagets värdering sett till intjäning står idag inte på egna ben utan mycket hänger på vilka affärer bolaget lyckas genomföra. De senaste tjugo åren har bolaget genomfört idel bra affärer vilket dock inte är någon garanti för att framtiden kommer att utlova bra affärer. Garantier går dock sällan eller aldrig att få. Historiken ger dock en fingervisning om framtiden och under den period Fortum har gjort nästan allt rätt har den svenska konkurrenten Vattenfall gjort nästan allt fel. Det verkar som att finska staten agerar på ett smartare, rationellare och mer affärsmässigt sätt än den svenska staten som agerar mer lynnigt och på andra bevekelsegrunder.

Efter Uniper-förvärvet värderas det sammanslagna bolaget omkring eller strax under det egna kapitalet beroende på hur stor ägarandel Fortum lyckas nå i Uniper. Om budet skulle falla är värderingen istället strax över eget kapital och då får man som ägare ett bolag med en stor kassa och en stark balansräkning där verksamheten dock inte genererar några större vinster i förhållande till börsvärdet. Fortums framtid är beroende av fortsatta strukturaffärer, vilket det borde finnas gott om möjligheter till.

Den stora risken i Fortum är beroende av Ryssland, som dessutom ökar i och med Uniper-affären. Detta borde motivera någon typ av riskpremie.

Slutfrågan är vad man kan tänka sig att betala för Fortum. I den här typen av bolag är det svårt att sätta någon exakt siffra men det bokförda egna kapitalet kan vara en riktmärke att luta sig mot. Eget kapital per aktie är i nuläget 14,6 euro. Om Uniper-budet går igenom kommer eget kapital per aktie stiga till omkring 17,5-20,5 euro per aktie beroende på hur stor ägarandel Fortum lyckas nå. En värdering kring det nuvarande bokförda eget kapitalet kan ses som attraktivt i Fortum men det är möjligt att det kan bli en god investering på några års sikt vid insteg omkring 17,5 euro också. Värdepappret sätter en högsta köpkurs på 15 euro i Fortum.

Share:

2 reaktioner till “Analys av Fortum – intressant läge i den nordiska kraftjätten”

Lämna ett svar till Riskminimeraren Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *