Bokrecension – Intelligent Fanatics

”Intelligent Fanatics” är ett bokprojekt av Sean Iddings och Ian Cassel. Ian Cassel driver MicroCapClub.com och är en heltidsinvesterare i småbolag från andra sidan Atlanten (Twitter: @MicroCapClub). Sean Iddings har grundat ”Unconventional Capital Wisdom”, och driver ett företag inom investeringsrådgivning.

Författarna har en tydlig förkärlek till drivna entreprenörer. De är även tydligt påverkade av värdeinvesteringen, med kopplingar till Buffett och citat från Charlie Munger.

Begreppet ”Intelligent Fanatics”

Charlie Munger myntade begreppet ”Intelligent Fanatics” som en beskrivelse för oerhört drivna, energiska och smarta företagsledare som lyckas bygga något stort av något litet. Munger sade att en Intelligent Fanatic måste ha tre personlighetsdrag: integritet, energi och intelligens. Den indiska värdeinvesteraren och professorn Sanjay Bakshi har även skrivit artikeln ”Seven Intelligent Fanatics from India” på samma tema.

Bokens författare beskriver detta genom en illustrerande formel:

Intelligent Fanatic = (långsiktig vision + fokus + energi + integritet + intelligens) x uträttande (execution på engelska).

Innehåll

I bokens åtta huvudkapitel finner man följande ”Intelligent Fanatics” (i kronologisk ordning):

John H Patterson – National Cash Register

Grundade National Cash Register, och bidrog till att göra kassaapparaten till en central gestalt i världens butiker. En fascinerande historia om en uppfinningsrik man som börjar med att skyffla kol i förra sekelskiftets USA. Resan han sedan gör påverkar butikshandel än idag, och är ett utmärkt exempel på hur smart produktutveckling kan driva efterfrågan istället för tvärtom.

Simon Marks – Marks & Spencer

Simon Marks pappa föddes 1863 i en då rysk del av Polen. Han flyttade till England utan att kunna engelska och började sälja krimskrams från en vagn vid sidan av vägen. Gradvis blev verksamheten större, man började sälja från stånd vid bazarer och startade senare den första industriella tillverkningen av kvinnokläder i landet. När Simon Marks lämnade företaget 1964 hade vinsten vuxit från 60 000 pund till 12 000 000 pund, och både vinst och omsättning hade ökat med ~16 % om året mellan 1927 och 1964. Dow Jones gav 9.8 % årligen under samma period.

Sol Price – FedMart & Price Club

Sol Price är en person som Walmarts grundare Sam Walton har lånat många idéer från. Han var besatt av att kunna hålla låga priser. Trots många motgångar och interna konflikter, gjorde hans revolutionära butiksstrategier att aktieägare nådde en fantastisk avkastning. FedMart gav 35 % om året från 1954 tills han fick sparken från bolaget 1975. 1976 startade han istället Price Club, som avkastade 48% (!) om året fram tills verksamheten slogs ihop med Costco år 1993. Slår man ihop de bägge bolagen, genererade mannen ~40% CAGR i aktieägarvärde över en period på 38 år.

Les Schwab – Les Schwab Tire Centers

Les Schwab drev en däckbutik tillsammans med två kollegor, när han började lära sig den otroliga kraften i att använda incitament. Genom vinstdelningsprogram som senare växte sig relativt komplicerade, växte hans enda butik till en kedja av däckbutiker som än idag dominerar marknaden i USA (lesschwab.com). Han gjorde alla butikschefer till delägare, och drev mer eller mindre en kvasi-franchisemodell där decentralisering och autonomi var ledorden. Han uppfann ett fascinerande system där man var tvungen att visa goda resultat i svåra butiker (mindre butiker i förorter eller butiker som haft problem med lönsamheten) för att få chansen att få en högre position i mer ansedda lägen eller större butiker i kedjan. Bolaget är privat, men omsättningen växte med ca 22 % årligen mellan 1952 och 1999, under vad som verkar vara mycket hög lönsamhet.

Herb Kelleher – Southwest Airlines

Detta är en av mina favorithistorier eftersom det är en framgångshistoria som genomförs i konstant uppförsbacke. Aktieägare i flygbranschen brottas med en permanent motvind i form av en kapitaltung verksamhet som bjuder på väldigt få möjligheter till att differentiera sin produkt. Herb Kelleher skapade en framgångshistoria ur aktieägarsynpunkt i en bransch vars ackumulerade vinst under hela 1900-talet var obefintlig. Kulturen, kostnadsfokuset och lönsamheten består än idag, aktien har krossat S&P 500 och bolaget gör vinst i goda år såväl som dåliga.

Chester Cadieux – QuikTrip

Cadieux beskrivs som en klantig, famlande entreprenör som driver en servicebutik (alá 7-Eleven), och som så småningom hittar och utvecklar framgångsreceptet. QuikTrip driver idag bensinmackar i hela USA, har över 700 butiker och omsätter mer än 11 miljarder dollar årligen. Nyckeln till genombrottet var bland annat ett fanatiskt fokus på slutkunden, en unik kultur och selektiv rekrytering, och en vilja att hänsynslöst stänga ner underpresterande butiker och istället satsa på dem i bra lägen.

F. Kenneth Iverson – Nucor

Nucor påminner om Southwest eftersom bolaget är en lönsam framgångshistoria från en mycket tuff bransch – stålbranschen. Återigen spelar incitament en central roll i framgångssagan. Nucors arbetare hade en mycket lägre grundlön än andra stålarbetare. Men många av deras förmän blev ändå miljonärer, på grund av mycket höga bonusar. Och deras arbetare tjänade mycket mer än en genomsnittlig stålarbetare. Förmännen fick 10% av bolagets vinst, medans toppledningen inte ens var del av vinstdelningprogrammet. Iverson tyckte att de kunde finansiera sin pension med sina högre löner. De hade dock ett mindre bonusprogram knutet till ROE, som kunde ge dem upp till 8-24% av lönen i bonus.

År 1996 var Nucors totala kostnad, inklusive generösa förmåner, under $40 per ton producerat stål. Alla andra amerikanska stålbolag, som var mycket större, hade enligt boken en kostnad på minst $80 per ton. Aktieägare av stålbolag brukar inte bli väldigt nöjda, men mellan 1965 och 1996 gav Nucor 19 % om året, jämfört med 10 % för S&P 500.

3G Partners – Garantia, Lojas Americanas och Anheuser-Busch InBev

3G Partners är det private equity-liknande bolaget som samarbetat med Buffett för att köpa bland annat Kraft. Här berättas den fascinerande historian om personerna bakom detta mångmiljardbygge. Personerna bakom företaget beskrivs som ”Human Capital Allocators” på grund av deras tendens att placera duktiga, ofta relativt obeprövade och unga ledare i toppositioner bland innehavsbolagen. Återigen är incitamentssystem och kultur viktiga byggstenar i ett företagsbygge som har gett aktieägarna 30 % om året över de senaste 44 åren. Lojas Americanas, som är något av en (relativ) ”svart svan” i portföljen, har trots motgångarna gett 18 % om året i de tre decennier som de har ägts av 3G.

Kommentarer

För dem som har läst den utmärkta boken ”The Outsiders”, så är denna boken ganska lik. Men medan den förstnämnda boken fokuserar på kapitalallokering, handlar ”Intelligent Fanatics” mer om den operativa verksamheten. Incitamentssystem, entreprenörsskap, kulturbyggande, innovation och en otrolig vinnarmentalitet präglar i princip alla historierna.

Boken brister något i att beskriva hur man som investerare skulle kunna upptäcka dessa entreprenörer i ett tidigt stadie, även om författarna argumenterar för saken rent generellt. Mer praktiska råd för att upptäcka liknande företagsledare tidigt kanske kommer i uppföljaren (som är på gång)?

Vidare kan man med en mer akademisk syn kritisera huruvida de bara har plockat russinen ur kakan – i vilken utsträckning är det slumpen, tur och unika omständigheter som skapade dessa framgångshistorier, och i vilken utsträckning är det ett resultat av målmedvetet arbete? Hur många småföretagsledare framstår som ”Intelligent Fanatics” i ett tidigt skede, men misslyckas på grund av interna eller externa problem? Det senare skulle indikera ”survivorship bias”, att urvalet bolag i boken inte är objektivt valt eftersom förlorarna redan har sållats bort.

Oavsett så är historierna i boken fascinerande för alla som är intresserade av fundamental analys, investeringar eller entreprenörskap.

Ledarna som beskrivs i boken satt vid spakarna vid sina bolag i mellan 30 och 47 år – oerhört långa tidsperioder som ofta inkluderade världskrig, depressioner, hyperinflation, deflation och så vidare. Trots detta belönades aktieägarna med 16-40 % avkastning om året – i genomsnitt – för de respektive bolagen. Den genomsnittliga vd:n satt i 37 år och gav 25 % årlig avkastning.

I slutet av boken identifierar författarna ytterligare några gemensamma drag i dessa enastående individer och företag:

  • De föregår med gott exempel
  • De låter sig inte påverkas av branschens standardförfaranden eller antaganden
  • Fokus på att kontinuerligt lära sig nya saker, och lära ut dem till andra
  • Ägarskap – alla vd:arna i boken ägde en signifikant del av sina bolag
  • Fokus – håll det enkelt, 100 % uppmärksamhet på kärnverksamheten
  • Rätt incitament ger superkrafter – notera att det inte bara är finansiella incitament, både yttre och inre motivation behövs
  • Att våga experimentera och pröva nya saker & metoder (utan att ta för hög risk)
  • Produktiv paranoia, eller en oerhörd vinnarmentalitet
  • Decentraliserade organisationer
  • Fokusera på att dominera en liten marknad innan du expanderar till en stor
  • Mod och uthållighet vid motgångar

Ett sista exempel

Här illustreras konceptet med hjälp av Robert Pera, vd för Ubiquiti Networks som analyserats i Värdepappret – jag menar att han är en såkallad ”Intelligent Fanatic” (slå gärna hål på mina illusioner i kommentarsfältet).

Robert Pera är en ”outsider” i nätverksindustrin; han arbetade med design och produktutveckling hos Apple innan han startade Ubiquiti Networks. Hade han jobbat 10 år på Cisco hade inte Ubiquiti sett ut som det gör idag. Pera undvek de stora företagskunderna som var mest attraktiva i konkurrenternas ögon. Istället skapade han en extremt kostnadseffektiv lösning för landbygd och utvecklingsländer, och lade grunden för ett litet men frodande ekosystem av företag bland sina kunder.

Han äger 70% av sitt företag. Istället för att njuta av att vara dollarmiljardär och ta ut en saftig lön, är han djupt involverad i rekrytering och produktutveckling. Han flyger världen runt för att leda sina R&D-team och sörja för Ubiquitis unika kultur. Bolaget är nämligen decentraliserat med över 15 små R&D-kontor världen över, där små entreprenöriella team arbetar med att skapa fantastiska produkter till en mycket låg kostnad. Att bli miljardär har heller inte gjort honom arrogant – det är svårt att hitta ett konferenssamtal efter en kvartalsrapport där han inte erkänner ett misstag han begått i närtid.

Ubiquiti ligger inte i den teknologiska framkanten, som många nätverksbolag försöker göra. Istället tar man teknologi från bjässarnas R&D, skalar bort onödiga funktioner, stoppar in teknologin i sin enkla renodlade design och skapar betydligt billigare produkter. På detta vis håller bolaget på att dominera bortsedda nischmarknader. Småbolag, hotell, skolor och sjukhus kan anslutas till internet till en mycket lägre kostnad och med gratis mjukvara.

Till skillnad från många andra och betydligt mer hypade Silicon Valley-bolag, skapades Ubiquiti Networks med hjälp av Robert Peras sparpengar och kreditkortsskulder. Inte en krona riskkapital behövdes.

Det finns många exempel på duktiga företagsledare som har trotsat kapitalismens tyngdlagar, inte minst i Sverige. Hittar man dem när dem är små och bygger upp övertygelsen som behövs att behålla aktierna genom vått och torrt, så finns det enorma långsiktiga vinster att göra.

Share:

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *